En trevlig helg
Jag har haft en precis vad jag behövde helg. Jag åkte med min nyfunna fina vän och uni-kollega Nazente hem till sig i fredags för att stanna över. Nazentes familj är turkar så jag har gjort och lärt mig massa turkiska saker hela helgen. De visade mig hur man lagar turkiskt te och jag lärde mig hur man häller upp det ordenligt och drack massor av det (så gott!). Vi drack turkiskt kaffe, åt turkiska snacks. Jag fick till med till det att äta solrosfrön på turkiskt vis. Nu kanske ni fnissar lite, men det är inte helt utan för utan inte. Det är en snitslig liten sak det där. Man hållet i fröt och liksom biter i skalet och snurrar så man delar skalet på två så det hamnar på var sin sida om fröt så man kan dra ut det med tänderna. Mycket smidigt när man kan det. Mycket skal i munnen när man inte kan det.. Men jag fick kläm på det tillslut minsann! Fast, man lever ju inte på solrosfrön allene. Nazentes mamma lagade så fantastiskt sjukt i huvudet god mat. Turkiskt så klart. Och så mumsigt!
I lånade mjukisbyxor och sprudlande turkiska runtomkring mig kändes livet rätt bra. Jag har lärt mig massa turkiska ord och nån mening och blir bara så glad varje gång jag lyckas urskilja ett nytt ord i sprudlandet. Och att somna till Monsters University med en underbar människa bredvid sig efter att bara ha suttit och pratat i några timmar är inte heller fy skam som avslut på en kväll enligt min definition. Jag hade så trevligt med allt att när mamman frågade varför jag inte stannade hela helgen för, så fanns det inget alls bra svar. Så jag stannade.
Men inte låg vi på latsidan inte. Vi är ju flitiga studenter. Ungefär åtta timmar matte fick vi ihop på en dag. Men inte ens åtta timmar matte känns förödande när man kan sitta ute på balkongen i solen med te och kaffe att smutta på och har en hjärna extra att slå ihop sin egen med och en supergo mysglad femåring som kommer och hälsar på ibland. Som paus visade Nazente hur man bakar Sachertårta och som belöning målade vi naglarna och tittade på Hitta Nemo.
Nu skulle man ju kunna tro att helgen var slut när jag åkte hem från den fantastiskt trevliga turkiska helgen. Men nej, jag har ju en fantastisk pojkvän också. Harry Potter, popcorn och pojkvänsmys är nog en av de absolut bästa sätten att avsluta en helg på.
I lånade mjukisbyxor och sprudlande turkiska runtomkring mig kändes livet rätt bra. Jag har lärt mig massa turkiska ord och nån mening och blir bara så glad varje gång jag lyckas urskilja ett nytt ord i sprudlandet. Och att somna till Monsters University med en underbar människa bredvid sig efter att bara ha suttit och pratat i några timmar är inte heller fy skam som avslut på en kväll enligt min definition. Jag hade så trevligt med allt att när mamman frågade varför jag inte stannade hela helgen för, så fanns det inget alls bra svar. Så jag stannade.
Men inte låg vi på latsidan inte. Vi är ju flitiga studenter. Ungefär åtta timmar matte fick vi ihop på en dag. Men inte ens åtta timmar matte känns förödande när man kan sitta ute på balkongen i solen med te och kaffe att smutta på och har en hjärna extra att slå ihop sin egen med och en supergo mysglad femåring som kommer och hälsar på ibland. Som paus visade Nazente hur man bakar Sachertårta och som belöning målade vi naglarna och tittade på Hitta Nemo.
